Många ägg blir det.

Nu har Fröken Asta och Kakan kommit igång på allvar. Nästan varje dag kan jag hämta två, varma ägg i hönshuset. Lindblomsgröna från Fröken Asta och mintgröna från Kakan. Med tiden kommer nog Kakans att bli svagt, svagt mintgröna, nästan vita. Och sen när Greta kommer igång så kommer jag dessutom att få mörkbruna ägg att blanda med de gröna och vit-gröna. Lill-Fisan är ju något av ett mysterium, så där vet vi inte vilken färg vi kan förvänta oss än.

Ibland känner man sig väldigt, väldigt rik.

♥
/anna-karin

Heeeelt normalt

Vaddå? Det är faktiskt heeeelt normalt att föra äggläggningsstatistik. I Excel. Med snygga diagram. Och tabeller. För alla 13 äggen som kommit hittills.  Det gör väl alla?

*host host*

♥
/ak

Visste du att...

Det finns egentligen bara två färger på äggskal, vitt och blått. Ett vitt ägg är vitt rakt igenom och ett blått ägg är blått rakt igenom. Det har och göra med enkla och dubbla uppsättningar av genen som ger den blå färgen. Den är nämligen dominant, dvs. om en höna har minst en enkel uppsättning av den blå genen, kommer hon att lägga blåa ägg. Om hon inte har genen alls, kommer hon att lägga vita.

Gröna och bruna ägg är därför egentligen oxå vita eller blå. Jahapp... nu har hon gått och blivit färgblind oxå, tänker ni. Men, närå.... så här är det. 

Bruna ägg, är vita ägg med ett tunt lager brun färg. Gröna ägg är blå ägg, med ett tunt lager brun färg. Det blir rätt tydligt på bilden. Fröken Astas fina lindblomsgröna ägg är genomfärgat (grön-blå) medans ICA's bruna ägg är vitt inuti.

Varsågod, det var dagens lektion i (något förenklad) äggfärgsgenetik.

♥

/ak

IDAG KOM DET!!

Världens vackraste ägg. Fakta.

Om ni hör änglakörer, pukor och trumpeter så bli inte förskräckta. Det är helt normalt när första ägget har lagts och ägaren upptäcker det.

Och jag tror Fröken Asta är La Prima Donna. 

Fakta.
Finns inga lyckligare människor på denna jord, än hönsägare som får första ägget.

*dansar lite*

♥
/ak

Ja, jag är nöjd.

Äsch, jag glömde ju att visa er. Jag plåtade tjejerna i hönsgården i nov-dec någon gång, kommer inte ihåg riktigt, och jag fick massor med fina kort. Men, här kommer i alla fall en liten kavalkad av de allra bästa bilderna. Jag är så himla bra på det här, tycker jag. 

En liten trevlig bild på alla fyra tjejerna.

Fröken Asta i fokus.

Ännu en trevlig bild på alla fyra.

Greta i fokus.

Eeeehh..... ja.... just det..... Lill-Fisan i fokus.

Kakan i fokus.

En actionbild av Kakan och Fröken Asta.

Japp. Jag är riktigt, riktigt nöjd.

♥
/ak

"Nya" hönshuset med inneboende - en sammanfattning

Den 23 juni 2014 var en bra dag. Då fick jag ett kuvert i brevlådan. Ett stort kuvert. Från kommunen. Och i det kuvertet så låg det ett papper och på det pappret stod det:

Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att ge Anna-Karin Hallström tillstånd att i enlighet med Karlskrona kommuns lokala hälsoskyddsföreskrifter 3 §, hålla upp till 5 st. hönor....

TJOOO-HOOO.... ett riktigt officiellt papper på att jag får fixa frukostäggen själv! 

Så. Himla. Glad.

Operation Skaffa Höns Igen påbörjades omgående genom att beställa avelsägg. Jomenvisstserruatt... för nu skulle jag ju kläcka själv. Tyvärr så kom ju semestern emellan och jag kunde ju inte ha ägg liggandes i äggkläckaren om vi var borta, så det blev till att vänta ända bort till slutet av juli innan äggen kunde införskaffas. Förstår ni hur länge jag fick vänta? Det var hemskt! 

15 st avelsägg av Welsumer blev det och näe, jag ska inte dra igenom hela kläckhistorien för det var 21 dagars nagelbitande. Värre än att vänta barn själv. Och i slutänden visade sig endast 4 ägg av 15 vara befruktade (buu!) och av de kläcktes två. (Min kläckare är ett hemmabygge så jag är faktiskt rätt nöjd med 50% utdelning, även om jag önskade att fler hade varit befruktade från början.) Welsumer är könsvisande från kläck och jag hade den otroliga rötan att få en höna och en tupp. Dottern döpte de raskt till Hans och Greta.

  

Greta är den med mörkare teckning på ryggen och eyeliner runt ögonen. 

Greta är ju kvar här men Hasse fick flytta upp till Hallabro och nu ska han snart får ett alldeles eget harem. Men, en höna gör ju ingen frukost lixom. Alltså införskaffades 6 st små dagsgamla kycklingar för att fylla på lagret. Då blev det blandraser som inte är könsvisande och efter en 7-8 veckor visade det sig att av de 6 blev det två hönor och fyra tuppar. *suckar* Så är det alltid. Det blir alltid fler tuppar än hönor och det är bara att gilla läget lixom. Tupparna fick flytta med Hasse upp Hallabro och ska även de få egna harem. Jojo... somliga har det bra. 

Sandra, som fick tupparna av mig, blev så glad så hon skänkte en höna till mig, så i hönshuset går just nu fyra damer. Greta, Asta, Kakan och Lill-Fisan. Jag tror första ägget kommer någon gång i jan-feb och när det väl kommer... då jäklar i min lilla låda, kommer det att slås på pukor och blåsas i trumpeter här. Finns inget är mer magiskt än när första ägget kommer. Faktum är, att kunna gå ut till hönshuset och plocka varma, nylagda ägg är något som alla borde få prova på. Man känner sig rik. Och tillfreds.

Och hönshuset då? Jorå... det blev tjusigt värre. ljust och fräscht och fint. Ett tag. Damerna har bott därinne i nån månad nu och det är INTE lika rent och fint längre. Höns är fruktansvärt duktiga på att skita ner. Bara säger alltså.

Hönshuset är alltså befolkat behönsat igen och ni kan framledes förvänta er små tidbits från dem. Anekdoter, äggbilder, hönsbilder, äggbilder, hyss de hittar på och sa jag äggbilder? Dessutom, hönor har ju fjädrar som de tappar då och då. Och med fjädrar kan man pyssla. Och det passar ju väldigt bra på en blogg som den här. ;) 

/anna-karin 

Renovering av hönshus

Förra året hade jag höns. Sen sålde jag dem pga en massa olika trista anledningar. Och kvar hade jag bara ett tomt och tyst hönshus. Och vem vill ha ett tomt och tyst hönshus? Inte jag i alla fall. Därför har beslutet tagits att det är dags för nya inneboende. YAY! :D

Men innan det blir inflyttning måste huset renoveras lite. Fräschas till lixom. Så, i förra veckan så tvättade jag hela hönshuset invändigt med ättika. (För ättika funkar på ALLT! Verkligen. Prova. Du kommer inte att bli besviken.) Och sen skurade jag och sköljde så det var en hel sjö därinne. Efter att ha tömt ur sjön så har huset stått på tork, med öppna dörrar och borttagna fönsterrutor. Och eftersom vi haft högsommarvärme här nere så torkade det ganska fort. Idag var det svalare och då passade det perfekt att slipa hela huset, dammsuga och sen måla. Nu är första lagret färg på och det är vitt och ljust och fint. Eller... ja man ser ju att det kommer att bli fint när jag har målat en eller ett par gånger till. Och sen med liggande, brunmålad panel utanpå så blir det kanon.

Nu hoppas vi bara att kommunen är snälla och ger mig tillståndet jag behöver för att få hålla höns. Förra året bröt jag nämligen mot reglerna. Helt ovetandes, bör jag väl tillägga. Jag pratade med kommunen för flera år sen och då fick jag informationen att tillstånd inte behövdes, så när det var dags skaffade jag bara hönsen glad i hågen. Och SEN, när jag på omvägar fick höra att man trots allt behövde tillstånd (och kollade igen med kommunen och fick det bekräftat) så var jag redan på väg att sälja dem. Tur i oturen, lixom. Det här gången vet jag vad som gäller och ansöker om tillstånd från början. Hoppas bara de inte tar flera månader på sig innan de tar ett beslut. Håll tummarna!

♥
/ak

Vart tog hon vägen?

Jamen, asså... ibland blir det ju så mycket. Och den här veckan så har det varit mycket.

Först kom jag hem från Växjö och kompetensinventeringen med Trygghetsrådet. Och var JÄTTEtrött. Och hade hemläxa till nästa träff på måndag. Och har funderat och tänkt. Massor! Och fått så många "slap-my-forehead" insikter att jag är alldeles öm på pannan.

Och sen fick jag en höna på axeln. Och ni vet ju hur det blir då. Prat-prat-prat-prat....

Rosa har mycket att berätta

Och dessutom så har jag ju faktiskt inte gjort ett dugg i trädgården sista veckan. Och då blir det ju inte så mycket att berätta. Lixom. Det kommer nog att bli lite hattigt här de närmsta veckorna så länge kursen pågår... sen hoppas jag att vi kommer tillbaka till det normala. Typ.

♥

/ak

Badat för länge?

När vi människor stannar för länge i badet ser vi ut som russin när vi kommer upp. När höns stannar för länge i badet blir de tunga i gumpen av all jord.

Sen gör de så här.

Så jord och kycklingar far åt alla håll. Och all jord från rabatten hamnar i gräset istället.

På nåt vis känns det rätt ok att se ut som ett russin.

♥
/ak

Trångt om saligheten

I går kväll när jag nattade hönsmaffian såg det ut så här. En mammahöna och 8stycken 5veckorskycklingar. I ett rede. Asså... vi har fler reden. Och sittpinnar. Det finns ingen nödvändighet alls att knö in er allihopa i ett rede. Verkligen.

Trångt?

Förresten - visste du om att kycklingarna du köper i frysdisken i affären, är 5 veckor när de slaktas? Precis som mina pycklisar är nu.

Fast mina är ju inte större än trast. Men så är de ju av annan ras. Och får annan mat. Och får springa ute och rota efter mask. Och paddor. det är gott tycker pycklisarna. *ryser* Men, vi har så många paddor så det må väl vara hänt.

♥
/ak

Höööönorna... kom då hönorna....

Bästa sättet att få hönorna att göra som man vill är att.... eller.... åtmistone semi-göra som man.... eller... vänta... kanske göra... fundera på att.... äh, det går inte att få en höna att göra som man vill, MEN... med mat kommer man långt. Om man dessutom lägger till ett ljud/rop/vissling när man kommer med maten, så lär de sig snart att:

- Hoppla... nu är det något smarrigt på gång. Majs kanske. Jag hoppas vi får majs. Majs är det bästa jag vet. Och mina syskon med. Och mamma. Och hon elaka Tant Sara oxå. Fast hon stjäl vår majs. Det är inte snällt. Men det är viktigare att vi får majs. Jag kanske kan jaga bort Tant Sara? Jag börjar ju bli rätt stor nu. Tre veckor lixom. Jag hoppas vi får majs.

- JAAAAAA.... VI FICK MAJS!!!

♥
/anna-karin

En läskig historia

Det var en gång en hönsdrottning som hette Stina som hade fått åtta fina kycklingar. Stina var väldigt stolt över sina prins- och prinsesskycklingar och såg till att de bara fick den bästa maten i hela det stora kungariket.

En dag när Drottning Stina gav sina prins- och prinsesskycklingar majs (som var det bästa både hon och kycklingarna visste om) hände något fruktansvärt. 

Först var allt som vanligt och kycklingarna åt och åt och Drottning Stina tyckte nästan att det till och med att var lite jobbigt när alla trängdes och knuffades för att komma fram till majsen. 

Men till slut så lugnade de ner sig och alla hittade sin plats runt matskålen och kunde äta så mycket de ville i lugn och ro. 

MEN DÅ....

.... gick katten Sputnik förbi och det var jätteläskigt och alla blev långa för att se bättre.

Sen fortsatte alla att äta.

Slut.

♥

/anna-karin

Man får inte vara pedant

Med höns - och kanske framförallt kycklingar - i trädgården, så får man räkna med att saker och ting inte alltid går som man vill. Man får lixom inte vara pedant och petimeternisse. För kycklingar gör som kycklingar vill. Och om kycklingarna tycker att en av krukorna med de uppstammade lavendlarna är ett toppenställe att bada på, ja... då badas det där.

Och det EN kyckling gör, det gör alla kycklingar. (Snacka om grupptryck!)

De är söta... och roliga... men de är ett riktigt gäng huliganer. Vilket tar oss tillbaka det jag sa först - med kycklingar och höns i trädgården får man inte vara pedant och petimeternisse. ;)

♥
/anna-karin