3 december 2014

Färga om läder



Ja... ni ser rätt. Det där är en... blek oxblodsfärgad snurrpall i skinn från 60-talet eller 70-talet. Som inte alls passar till den gamla fåtöljen. Eller ens in i rummet! Jag fick den av mina svärföräldrar ...eller... om jag ska vara helt ärlig, jag tiggde till mig. ;)  Fast å andra sidan så stod den ju faktiskt i det så kallade "skräprummet" så....

Hur som helst, jag fick den och väldigt glad är jag för det. Den har stått här i vardagsrummet ganska länge nu, typ... ett par år, och dagligen använts till benstöd och rumpstöd. Och hela tiden har tanken varit att jag skulle färga om skinnet. Till svart. För det skulle passa in så fantastiskt mycket bättre.


Men det tog lite tid. För först måste jag ju glömma bort att jag ska leta färg i några månader. Sen måste jag ju ägna ett par månader åt att jämföra och fundera på vilka metoder som verkligen är bäst. Så att jag kunde glömma bort desamma igen. Sen måste jag ju bestämma mig och beställa färgen... så att jag kunde glömma bort att jag hade gjort det så att färgen blev stående i ett år. Typ. Ja ni fattar ju själva. Det är MYCKET som måste göras. Och glömmas.

Men, som de säger i Trissreklamen - Plötsligt händer det, och tidigare i höstas så släpade jag hux-flux ut pallen på trappan, hämtade färg och pensel och bara satte igång. Jag blir alltid lite nervös när sånt där händer för - av erfarenhet - vet jag att när jag är på sånt humör, så kan nästan vad som helst hända. I min första lägenhet så rök en vägg en gång när jag var på sånt humör. Lite hux-flux så där. Men eftersom vi inte hade några väggar här som krävde såna drastiska åtgärder, så blev jag alltså lite nervös. Men det hade jag inte behövt bli. Jag målade pallen och föll sen åter in i min koma jag har haft under det sista året.

Hur som helst - när jag ägnade det där första året åt att leta och glömma vilken färg som skulle vara bäst för det här projektet så, var det ju även andra saker man skulle ta hänsyn till. T.ex så skulle man rengöra lädret ordentligt. Och sen skulle man låta det torka ordentligt. Och sen skulle man slipa lädret ordentligt. Och sen skulle man måla enligt experternas expertråd. Och sen skulle man efterbehandla. Och polera och dona. Inte undra på att man glömmer saker lixom!

Så när det väl var hux-flux dax här i huset och jag drog ut pallen så hade jag ju glömt allt det där. Jag hade ju en känsla av att experterna tyckte man skulle göra saker på ett visst sätt, men sån't där har man ju inte tid med när det är hux-flux-tid. Alltså gjorde jag inte något av det. Eller... jo, jag tvättade av pallen lite. Med vatten och helt vanlig såpa. Och jag lät det nästan torka. Eller, det fick torka så mycket det hann medans jag fixade med färgen. Det var inte så mycket.

Sen kladdade jag på färgen på ett sätt som jag tyckte kändes bäst. Det innebar att jag använde en skumgummipensel och en bytta som jag hällde lite färg i och sen så strök jag färgen YMNIGT över en remsa av lädret i taget och sen gnussade jag in färgen ordentligt i sömmar och veck tills allt var täckt. Jag gick över hela pallen två gånger och färgen gick från blek oxblod till mörkt, mörkt grå och vidare till kolsvart på den halvtimme det tog att måla.

 

Jag använde narvsvärta från Tjäder Läder och trots namnet, så finns narvsvärta i massor av olika färger. Jag ville ju ha riktigt svart så därför köpte jag färgen "Svart Extra". Så klart. Som försegling (så man inte blir extra svart i rumpan när man sitter på pallen) använde jag Läderglans 20. Oxå från Tjäder Läder. Tydligen skulle man ju polera med läderglansen men det struntade ju jag i. För jag tyckte det var finare med en sidenmatt läderyta istället för en högblank. Jag är sån rebell. 


Och jaaa.... här är den nu då. Svart och fin. Och sidenmatt. Och den passar ju faktiskt in väldigt mycket bättre i rummet nu. Fast....eeehh.... nu har jag ju köpt en ny fåtölj. En snurrfåtölj från 60-talet. På loppis. För 90 kr. Och det är en riktig kvalitetsmöbel vi pratar om. Tung. Och rejäl. Och hela familjen blev kär i den för den är så bekväm. Men... den passar inte ihop med snurrpallen.

Jag tror jag blir snurrig.


/ak

4 kommentarer:

  1. Pallen blev jättesnygg! Allt behöver inte passa ihop. Renoverar man för noga får man snart måla om barnen och katten oxå för att de ska passa in... =P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmmm..... tror inte att katten skulle uppskatta det om jag ska vara ärlig. Och det vet man ju hur missnöjda katter kan bete sig så... näe.... det får nog vara med det. ;)

      Men tack! :D


      /ak

      Radera
  2. Härlig beskrivning! Känner igen mig. Toppen att den blev så bra trots att du inte följde alla regler.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag är rätt nöjd själv faktiskt. Och du vet vad man säger, regler är till för att brytas. Tee-heee... ;)


      /ak

      Radera

Hallo där snygging!
Tack för att du vill lämna en kommentar på min blogg! Jag blir alldeles jätteglad. Och varm och gosig i hjärtat. Sådär som man blir av en kram.


/anna-karin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...